Ovän. Det svenska språket har en del skumma sätt att uttala något som är i opposition till ordet. Prefix O till exempel betyder ju 'un' på engelskan som till exempel 'unbelivable'  - Alltså istället för att säga fiende förkortar man ordet med två bokstäver. Ta sedan den lingvistik som existerar på internet eller via sms däri det omedelbara målet är att förkorta/förenkla till den grad att det egentligen handlar om ett sekundärt språk. Engelskan har inte såvitt jag känner till ett ord som heter unfriend.

Orson welles kallade det för systematisk förstörelse.

Oundviklig evolution vill jag kalla det. Men är det på väg att gå så långt att det inte längre går att formulera tankar som inte har med det omedelbara behovet att göra, åtminstone för arbetare? Jag ser i mitt sinnes öga ett samhälle som likt en bikupa är uppdelad i olika klasser. Drönare som endast existerar för att tillgodose kupans behov, inga tankar förutom de om föda och reproduktion. De som befinner sig högre upp har större kognitiva förmågor vilket stiger ju längre upp på kedjan man kommer. Med tanke på var vi är på väg med de resurser som fortfarande existerar på jorden kanske detta är ett nödvändigt ont för att försäkra vår arts överlevnad.

Ta till exempel meningen "received and understood" - förkortas lätt till rau, vilket i sin tur blir ru och därifrån utvecklas till antingen r för received eller u för understood. Om du föds och växer upp med det språket hur ska du tänka? R? U?

Framtiden är ljus men den bränner mina ögon..