Idag bestämde vi oss båda för att gå vidare, jag önskade henne lycka till och sen raderade jag all hennes information. Visst det gör ont men jag måste kämpa. Tror att det blir bäst så i slutändan, måste koncentrera mig på mig själv just nu.

För er som kikar in här så kommer jag skriva mycket om mina sjukdomar vilket är bipolär, post traumatiskt stress syndrom med djup depression. För ett tag sen låg jag tvångsinskriven på psyket för ett självmordsförsök som var nära att "lyckas" - käkar en del psykofarmatika för att balansera upp mig. Vore vänligt ifall ni ville lämna någon uppmuntrande kommentar, känner mig lite ensam för tillfället.

Ingen som vill ha en bättre begagnad kille som alltid ställer upp och som gillar att kramas? hahaha ;)