Så jag har reparerat min relation till psykiatikern som efter fem minuter med mig i vårat första möte proklamerade att jag mina damer och herrar är en alkoholist för att en kort stund därefter säga: "Det här är ju min första dag här, jobbade med alkoholister och narkomaner tidigare" Inte särskilt objektivt om jag får säga min egen mening. Detta är nu löst och jag känner att jag kan börja bygga upp en tillit igen.

Jag är, eller rättare sagt har psykopatiska sidor vilket hon och jag diskuterat. Jag är inte psykopatisk men empatin som ska vara där finns inte, känslokall i situationer vars egenhet kräver en emotionell respons. Till detta hör min aggressivitet (som återigen de diskuterar ifall jag behöver medicin för). Det som känns skönt är att hon inte satt en stämpel "PSYKOPAT" utan mer att det är sidor av min personlighet som är negativa. Dominans var också något som kom upp.

Det egna Jaget är mångfacetterad. Det är när när ena sidan påverkar ens liv i en så stor riktning att det blir något dåligt som det kan klassas som psykisk ohälsa, alltså så är alla människor på ett eller annat sätt ostabila men det har en viss, och vad jag menar med detta ord är att det finns ett antal beteende-parametrar som ligger inom det accepterbara för mänskligheten, normalitet i att vara onormal utan för den sakens skull vara knäpp.

Nåja, snart psykolog sedan möte med FK och arbetsförmedlingen, därefter städa, förhoppningsvis träning och sedan hämta min underbara kat <3