St: Görans psykakut. Surrealistisk, skruvad och skrämmande. Kala väggar med underliga målningar över landskap. Längst korridoren ner till mitt rum vars dörr hade ett stort fönster så hörde man vagt någon som grät, en flicka. I fosterställning på sängen ligger jag, fryser och känner mig totalt tom. Vet inte hur lång tid innan en läkare kommer in, han verkar stressad och frågar mig rakt på när han sätter sig ner på en stol

- Ville du verkligen ta livet av dig?

Hans ögon lämnar inte anteckningsblocket.

- Ja

Min röst spricker.

- Härmed informerar jag dig om att du är tvångsinlagd.

Med det lämnar han rummet. En av skötarna kommer in, frågar om jag är törstig och ifall jag vill röka, svarar nekande till det första. Leds återigen nedför korridoren till rökrummet. Sitter en kvinna därinne, hon är blond med stora bröst och har ett vänligt uttryck i sitt ansikte.

Vi för en konversation på engelska medans glöden förtär våra cigaretter. Hon är ifrån Finland och påstår att hon gått därifrån till Sverige samt att Jesus välsignat alla hennes steg. Hon tittar på mig och säger att jag har något speciellt i mig, något som Gud lagt inne i min bröstkorg. När jag reser mig för att gå kramar hon mig. Hon står någon timme eller två senare utanför min dörr och tittar in, hon gråter.