Så är den tillbaka. Fuck. Fuck. Fuck. Finns det andra ord för att beskriva det här? När det känns som varenda ord ur min mun är fel, när allt jag tycker om blir till skuggor fyllda med tvivel, rädsla och skit. När den här förbannade bollen i mitt bröst börjar värka, när tankarna bara väller upp som kokande vatten som bränner huden av mitt kött.

Jag är inte ensam men inatt är jag det och mörkret viskar hemska saker jag inte vill höra. Jag är rädd för mig själv.