Har ni en aning om hur det känns när man loggar in på community-sidor och det står "Du har inga vänner ännu"? Den själsliga ångest som torterar mina inre organ med en sån vrede efter detta faktum? Kolsvarta tårar rann ner från mitt öga (som doldes av min kolsvarta frisyr) Det kolsvarta Blodet som rann från mina öppnade ådror likt änglar som faller ifrån himmelen. En korp flyger förbi, hackar sedan ut mina ögon..  Min själ flyr mig mot kolsvarta moln.

Om man säger som så så hoppades att jag med den otrolig uppvisning av ordet Ironi denna text innebär (hädanefter kallad RoNi i denna blogg FYI) så måste man säga att många har varit inne och tittat på bilderna.... Vad jag vill ha sagt med detta vet jag inte. Nåväl mina vänner. Man kanske tar för mycket av det goda ibland.

Glömde säga förresten goa vänner, en av dom jag följer i bloggvärlden är min mumin och det är verkligen rekommenderad läsning för er. Förresten en annan grej som jag tänkte på men som inte har med mumin att göra, fan va skönt det är med tjejer som inte tar saker och ting för seriöst men ändå följer med i strömmen och låter sig se var livet  henne vill bära. Jag postar mer  senare idag.

Man känner det i luften, ord är korta, barska. Meningar som man sagt sedan man lärde sig utstöta ljud ifrån sin strupe som inte enbart handlade om dada. Kanske jag feltolkar, kanske men just nu känner jag faktiskt inte för att för att ifrågasätta min verklighet.

Ökat antidepressiva från 45mg till 65mg per läkarens ordinationer. Satte embrelsprutan i magfettet, handen skakade och den hoppade ut två gånger innan jag lyckades penetrera den gula väggen. Tryck sen hårt så det blir klart. Smärta går ju alltid över och gör det inte de så är du med största sannolikhet död. Men i slutändan spelar inget av detta roll och det gör mig både glad och ledsen - då jag inser att inom hundra år kommer ingen komma ihåg mig, kanske letar någon framtida släkting upp sitt släktträd, hittar mig och säger: "intressant". Men detta betyder ju att jag inte är i universums mitt och mina val inte betyder något i slutändan. Det känns skönt, bättre än marijuana, sämre än en orgasm. Men vad är det för räknesätt din konstiga människa?

Jag kommer klämma ut varenda droppe utav det jag vill, inga gränser överhuvudtaget. Som jag sa till M(mmm) så är inte många säker från mig. En ny man, ett nytt kemiskt förbättrat liv där medicinen styr och du sitter i andra rum och kollar lite på TV, kanske Två och en halv man är på? Fast Gud du ska veta att det finns bara det gröna som kan få mig att tycka den sitcom:en är bra. Charlie Sheen med sina själlösa ögon som stirrar på dig, jag tror att människor som får ett vapen mot sig får samma effekt som jag när jag tittar på det programmet. Tänk dig honom bakom dusch-draperiet när du bombar porslinshamnen.

Annat på listan är teater på söndag.

Städar, tvättar och skall strax gå och köpa middag. Slängde i mig en snabb lunch på Mcdonken men när jag började käka burgaren mådde jag dåligt som en gnu, slängde skiten. Har provat Max men tycker i ärlighetens namn att det inte är gott, smakar dock som riktigt kött istället för det processerade saken de har på Mcdonalds. Servicen på den Max som jag krubbat på har dock varit katastrofal vilket kanske färgar min syn på dom, men när man får en halv-rå hamburgare blir man inte precis lycklig, särskilt inte när man tagit en tugga av den..

Näh, ge mig Megagrillens mat. 150gram vällagad och med extra ost, extra lök. Hjärtat slår ett dubbel-slag av lycka när fettet lägger sig i ådrorna. Har käkat där i runt 15år tror jag. Pizzeria Karavan gör dock den mest överlägsna kebab du hittar i Stockholm.

Nu slutar jag prata om mat, märks det att jag är hungrig? Jag tänker lite i mitt stilla sinne vad jag ska göra idag, det får väl bli något roligt hoppas jag. Brorsan var orolig för min mobilräkning då jag ökat bruket av den med 300% - Jag har dock ekonomi nu som klarar smällar. Suck on it.

Som jag skrev på ansiktsburk så skaffar jag en tatueringsmaskin strax. You wont be able to stop me babe, stand to the side or be prepared to get rammed! With great ass comes great responsibility. Nu får du fortsätta leta efter något annat att göra för Tobbe har lämnat byggnaden.

Så vaknar man upp förvirrad. Igår var intressant  minst sagt, roliga sms och hela den grejen - man kan ju faktiskt flörta för att ha kul eller hur? Gillar den känslan, det känns som att kroppen bubblar! Nåväl tjejen, du vet vem du är, hahaha :p

Blir mer inlägg idag, stay tuned

Hade rekordmånga människor inne och läste igår. Ok, kanske inte lika mycket som i din blogg men högt för mig. 2 personer! Nej haha så illa är det inte.

Kan säga en annan sak som stör mig så in i helvete, när jag är ute och åker så vill jag komma fram så fort som möjligt och plötsligt nedanför trappan så träffar någon (oftast en tjej) och börjar prata medans dom står stilla, sen när man försöker komma förbi så får man blickar som om jag(!) är irriterande. Människor alltså, man kan inte leva med dom och badar man deras kroppar med frätande syra efter man slagit in deras skallar med en rostig hammare så är man en "seriemördare".. Go figure.

Men mina goa vänner och allierade, jag har en framtid. Trots allt. Jag ska bli snickare hur lång vägen än kommer vara, jag ska ha körkort till nästa sommar. Sen när jag ändå önskar saker så önskar jag att min kropp hade två dubbel D tuttar så man hade något att mysa med, kanske olja in lite? Kanske, kanske smeka dom lite? /äcklig scoutledare.

Vi höras vi synas och kom ihåg att hålla händerna på täcket, din ryggradsvätska försvinner mer och mer varje gång.

Nåja borde ju inte vara så förvånad över att de tagit bort mig på facebook men nu kan jag äntligen ta bort bladet från min tunga. Sarah jag kom att tänka på att du var så rädd för att jag skulle prata med psykologen om dig för att i sådana fall skulle jag komma på att "lämna mig" - jag tänkte aldrig på varför, kanske var en del av din osäkerhet. Nu däremot när jag pratat med psykologen om en del av ditt beteende så fick jag konfirmerat varför. Du är en manipulativ människa och som jag sa förut när vi pratade i telefon, en hemsk människa. Nästan allting utav ditt beteende har alltid handlat om dig själv, aldrig någon annan.

När jag försökte prata med dig om hur jag mådde fick jag alltid samma svar: "vad har jag gjort fel?" Det var som att prata med en mur, allting, och då menar jag precis allting handlade om dig. Varenda jobb du hade så var det "dumt folk" som du sa. helt omöjligt för dig att behålla någonting. Jag var den som fick bära den ekonomiska biten, det var jag som fick bära dig. Jag bråkade, jag skrek men du ville helt enkelt inte förstå. Du påstog att jag manipulerat dig till att isolera dig men när vi hade gräl om det så svarade du "Jag vill vara såhär, jag är inte längre den där människan som festar" Du valde med andra ord det själv. Var det så underligt att jag blev så nära vän med Maygol? Den enda förståelsen jag fick var ifrån henne, du sket högaktningsfullt i vad jag kände eller hur jag mådde. När du stal pengar ifrån mig och lånade pengar från din familj i mitt namn så förlät jag dig. Varför gjorde jag det? Jo jag älskade dig men du älskar bara dig själv. Jag slogs och jag bar oss båda men när du mådde dåligt så stack du bara. Kul att du struntade i det. För när Sarah ska göra något tänker hon bara på sig själv. Maygol är en själsfrände, du var bara en inneboende, ingenting. Att jag mådde dåligt när jag låg inlagd på sjukhuset det var för dig heller ingenting. Det jag sa när jag verkligen var nere på botten var tydligen fakta för dig. Vad du sa när du låg inlagd la jag inte märke till, ville bara ditt bästa trots vad du gjorde mot mig.

När jag ville att du skulle erkänna vad du gjort till din familj så slingrade du dig "jag ska, jag ska" men det gjorde du aldrig. Varför tror du att jag slutade komma till familjemiddagar hos dig? Jag skämdes för något du gjort. Tack för den.

Först och främst din "bästa" kompis Sarah som det heter nu, som du snackade skit  om konstant.  Hon var bara glad när du mådde piss etc. Hon trodde du var efterbliven när ni träffades, iallafall va du sa till mig även om jag inte längre tror på ett enda ord du sagt till mig under 5 år. Antagligen ljög du men det är inte poängen. Du snackade skit om alla.

Sedan har vi Emma som var barnslig, iofs hade du för det mesta bara bra saker att säga om henne. Hon tog bort mig även när du och jag fortfarande snackade så jag undrar vad för snack du kört med. Är ju din stil så att säga.

Nu till din familj: din farsa är alkoholist samtidigt som han är ett storartat arsle som inte kan se längre än sin blodsprängda näsa. Han hotade dig. Kommer du ihåg? Men nej, varje gång du försökte skaffa hjälp till honom sket han i det, känner du igen mönstret? Att han behandlade dig som han gjorde när du var liten har jag full förståelse för dock, hade gjort samma sak ifall du var min dotter. Men att han struntade i behandling var ingenting, för du förlät och du förlät gång på gång.. Du är en lika stor idiot som honom.

För att inte nämna Marianne som du skyllde alla din farsas problem på, hon hade stulit din farsa ifrån Paula med mera. Mer behövs inte sägas. Jag tyckte om henne, hon var en rolig och en bra person helt enkelt.

Pelle var ditt ös-kar, jag undrar stilla i mitt sinne ifall han fortfarande skulle lånat ut pengar till dig ifall han visste hur du pratade om honom. Jag gillade aldrig Pelle, mannen som inte kan säga någonting överhuvudtaget utan kommer med pikar, han kanske skulle käkat lite mer så tror jag att hans pungkulor skulle ramlat ner och han börjat bete sig som en karl. Jag snackade lika mycket skit om honom som du men jag står för det iallafall. Olle & Albin var för mig underbara killar med smak för livet.

Paula & Micke. De var för mig en till familj som jag alltid kunde prata med även om jag inte tog den chansen så ofta, var bara tryggt att veta att dom var där. Du snackade inte så mycket om dom förutom när du ville att Micke skulle ställa upp för något. Nisse var en bror. Anton däremot har jag aldrig gillat.

Slutligen Maygol som jag älskar som en syster. Men du bröt med henne trots att du kännt henne längre än mig. Välja sida mellan henne och Anton...? Skitsnack. En polare bryter man inte med, särskilt inte när man varit så nära varandra som ni varit, men det var väl en passande ursäkt, något förresten som du är mästare på. Jag har varit väldigt arg på henne ett par gånger det går inte sticka under stolen, så arg till och med att mitt blod kokat och jag har sagt saker jag faktiskt ångrar men det handlar mer om min PTSD än något annat då jag ställer orimliga krav på vänner o familj. Jag kämpar du flyr.

Du förtjänar vad du kommer få, du vet vad jag pratar om.

Sitter och skissar på Addes tatuering, skeppet blev fucked men skall fortsätta tills jag gjort en perfekt, som tack för att han hjälpte mig i lördags. Tänkte att ankaret skulle visa att han stadgat sig, dödskallen för hans bakgrund i livet och äss för att visa att han alltid haft sin personlighet som ett äss i fickan. Ps: jag suger på text.

Annars är jag irriterad på mig själv, trodde jag tappat en tusenlapp men det visade sig att jag helt enkelt räknat fel. Bravo Tobbe, bravo. Må bäst ni där ute i internet landet.

Varit hos Pelle och fikat samt tittat på när dom bygger på en altan, kul att äntligen få träffa Hugo samt tjejen hans! Ska försöka styra upp ett LAN snart via familjebostäder då jag tror dom har en lokal jag kan låna gratis men vi får se.

Hittat ett forum för PTSD förresten! Blev skitglad då jag sökt och sökt. Den är på engelska men det är lugnt, får se ifall de accepterar min ansökan om att få gå med. Håller tummar och tår. Ökade ju Lamictalet till 300mg i fredags och det känns som jag har fått lite effekt av det, känner mig faktiskt jämn i humöret, nästan uppåt. Kan det vara det antidepressiva som kickar in? Vågar inte hoppas på det för då kanske jag kraschar.

Allt som allt ännu en överlevnadsbar dag.

Nu var mopeden såld! Fan va skönt med lite extra klirr i kassan, det behövdes. Imorgon skickar jag in ägarbytespapper sedan tvår jag mina händer ifrån den katastrofen. Pengar gör inte lycka men utan kan du aldrig hoppas på det. Fan va jag är kåt. Ska man trolla internet efter lite blötdjur? ;)

Så nu har man 2st annonser ute på blocket. Vi får se om man får svar men behöver verkligen det nu, känns som att allting bara går åt helvete. Nu tänker jag inte ta kontakt med någon - pallar inte snacka med folk. Into the breach once more.

Blodet bubblar, jag vill gå till krig! Hjärnskrynklarens ord: "Vi funderar på att sätta in en medicin som tyglar din aggressivitet"
Jag har åtminstone för tillfället otroligt våldsamma dag/nattdrömmar. Jag vill krossa ben så piporna sticker ut, jag vill slå ett ansikte tills det enda som finns kvar är en blodig gröt. Jag vill slå in skallar med en hammare så hjärnsubstans täcker min kropp. Va skönt det skulle vara att få bada i mina fienders blod.

En konstig blick kommer räcka sedan släpper jag ut monstret och tar konsekvenserna sen.

Städar o donar. Samt är förbannad på S då hon inte lagt in pengar på kontot då det redan kommit in på hennes. Har jag inte $$ förrens på måndagen får jag väl ringa hennes morsa och be henne styra upp betalningen. Annars är det väl ännu en överlevnadsbar dag.

Nu har Mathe & Elin åkt, haft det riktigt trevligt men känner mig lite slutkörd eftersom det varit så stressigt med läkarbesöket samt träning idag. Fick iaf beslutet att jag skulle öka lamictal till 300 från 200, sen efter en vecka höja det antidepressiva med 30mg så man får väl se vad som händer, förhoppningsvis något positivt.

Fan förresten va många läckra kex det finns i sthlm, och jag är smöret som ska bres på!

Skall strax iväg för att träna, efteråt kommer Elin & Mathe förbi för lite fika. Sedan möte med hjärnskrynklaren för att därefter ringa Nisse och planera in när jag ska komma över och lämna bilderna. 8gig allt som allt men det är ju ändå 5års bilder vi pratar om. Imorgon träffar jag Michael och därefter lite fest!

Ta det lugnt därute i Internet-land, where most of the ladies are naked and come in .jpg format. Förresten vad hände med den där bruttan Ylva någonting som hade en "talkshow" på tv1000 vid midnatt där gästerna och hon var naken? Old times, good times.

Sitter och ritar lite med akvarellpennor - funtar på att komponera en till Mariotavla, kallad "Marios Revenge" Men det återstår en hel del att göra innan jag börjar på tavla.

Hunter S. Thompson.
Känner mig paranoid så jag vill uttrycka mina samlade känslor i tre stycken .gif bilder. Den första får symbolisera mitt oroliga inre.

Den söta delen av min personlighet, dessutom så gillar jag att slicka.. "men tobbe då!" hör jag er säga men jag kanske menade på en glass eller hur? Att ni tänker snuskigt är er hjärna som processerar information fel - eller jag kanske skriver för suggestivt? :p


Den mörka delen av min själ. Behövs vidare förklaring?

Träningsvärk. Jag går omkring som den där roboten ifrån Lost in Space serien (den gamla) "DANGER WILL ROBINSON, DANGER!" - Sitter och lyssnar på orginalet Tainted Love, inte den bastardiserade versionen som Marylin tönt släppte. (eller vafan han nu heter)

Fan känns som om jag drunknar i dessa förbannade räkningar annars så är det väl bättre än igår, en överlevnadsbar dag men inte mer än det. Möte idag, vi får se vad som händer.

Idag har man styrketränat, åkt och köpt ett spel till lillebrorsan som tack för att jag fick stanna där, varit över hos honom och snackat en del om gamla tider, städar just nu, skall strax laga middag och sedan ringa till tjejen som svarade på annonsen. Saker och ting rör sig. Men en grej börjar verkligen störa mig; när jag vaknade imorse hade jag en massa lekrakulor i sängen - enda stället jag har sånt är ute på altanen så jag måste alltså gått ut i kallingar och plockat på mig.. tur att man inte sover naken alltså. Fattar inte varför jag fått tillbaka att jag går i sömnen, gjorde det en del i början av tonåren.

Du förresten, den är inte lång men den är smal.

Har fått ett mycket intressant svar på min lägenhetsannons!! Ska försöka boka in tid till helgen så att båda får gå igenom lägenheterna. Att så litet som ett kort mail kan göra en så glad :D

På väg till affären kom en tanke till mig; är övergångsställen miljöfarliga? med tanke på att det är en liten tid bilen står på tomgång - detta kanske inte är så mycket men betänk ifall man tar alla övergångsställen i Sverige så lär det ju bli en del..

Kom just hem ifrån kravatten, känner mig psykiskt utpumpad men jag undrar ifall det antidepressiva tagit effekt då jag kan faktiskt tänka på S utan att drabbas av nedstämda idéer. Nåväl, imorgon är det styrketräning halv 9 på morgonen, skönt att komma igång igen.

Nu ska jag kolla och betala räkningar. Videon suger men lyssna på musiken, den handlar om mig!!!

Skall strax till Kravatten för att lära mig spela gitarr.. tror jag, kanske det var styrketräning idag men jag hoppas inte det, har förbannat ont i ryggen. Hela nätter fyllda med skumma sexdrömmar, vafan är detta? Vaknade svårt disorienterad och övertygad om att jag hade tvillingar sovandes bredvid mig i sängen.. Men tji fick jag. Nu har jag iaf gått 4veckor på medicinen och enligt fass.se så skall den börja verka nu. Enda jag känner är ett totalt lugn plus att huvudet känns som en ballong.

I övrigt så avskyr jag passiva brudar, du vet dom som inte kan skicka en kommentar ifall du inte skrivit till dom först. Nu menar jag inte på bloggen utan på communitysidor. Sen när man får korta svar. Jag måste nog börja bli som övriga idioter: "hej har du cam????!?!?!?!?!11" eller "haru ingen nakenbild då?"

Hela den här dagen har ju varit sjukt dålig alltså - ingen online, ingen som ringer. Just käkat middag samt kämpat för att hålla maten nere. Undrar i mitt stilla sinne ifall det är min magsjukdom eller det psykiska som hindrar mig att käka; kanske det är ledsenhet eller en kombo av allt. Jag tycker det är värdelöst att laga mat till 1, känns ju som att man påminner sig själv att man är ensam.

Jag försöker döda tid tills tiden dödar mig med att spela gamla Amigalir. North & south, Oil imperium, Old dutchman mine bl.a. Nåväl, ska vidare in i mitt värdelösa liv.

Tänkte att det kunde vara kul att snacka lite om vi intarwebz nördigaste stunder. Min var, och jag skäms för att erkänna det, när jag tackade nej till sex för att jag behövde döda mer i WoW.... Tack gode gud att jag lyckades slita mig från det spelet. Nåja, din tur! Var inte fega, låt mig vara din psykolog.

I övrigt så har jag fått en väldigt irriterande bi-effekt på medicinen nämligen närminnesförlust, tycks inte vara möjligt för mig att skapa dessa och behålla. Skäms när man börjar att svara på en fråga sen när jag kommer till slutet på min mening har jag glömt frågan haha.

"D-d-d-då skulle jag rädda henne ur ett b-b-b-brinnande hus, då skulle hon bli liiite kär i mig eller"

Ack ve mig! 34 kronor på kontot, 20 spänn i plånboken. Men jag har varit nyttig idag! städat, ska snart tvätta och prommis med hunden - men vad ska man hitta på efteråt? titta på porr får det väl bli.

Det är underligt att kvällar är så hårda mot mig som dom är, ångesten väller upp och lägger sina beniga fingrar runt min hals. Har haft riktigt skumma drömmar, jag raggade på en brud och hon var intresserad av mig men sen kom en byggarbetare som satte upp dator-terminaler runt hela staden som man kunde göra allting på. Jag tyckte att det var en dum idé då dessa skulle självklart bli förstörda av ungdomar men bruttan tyckte tydligen att det var ballt och ville välja mellan oss så jag spenderade halva natten att försöka övertala denna madame att jag var den hon skulle satsa på och till slut så gick hon med på det...... då vaknar jag.

Nåväl, solen skiner.

Förresten, tänkte på en sak som S sa till mig, hon var arg för att jag hoppade i humör, detta är sant o jag förstår det. Men empatin saknas ju rejält, min diagnos betyder i praktiken upp och ner. Så sug på den ni där ute.

Sista grejerna lämnade jag hos X:ets brorsa - drog även över dom bilder jag hade på burken. Hade först tänkt slänga allt men går inte, det vi hade när vi hade det var fint och jag vill inte låta bitterheten som ligger i mina ådror förstöra minnena av något det. På ett sätt känner jag mig avslappnad, saker händer i mitt liv nu - jag har fått massa svar på lägenhets-annonsen så det kommer ju att lösa sig, snart också så har jag en snickarutbildning på G. 

Idag bestämde vi oss båda för att gå vidare, jag önskade henne lycka till och sen raderade jag all hennes information. Visst det gör ont men jag måste kämpa. Tror att det blir bäst så i slutändan, måste koncentrera mig på mig själv just nu.

För er som kikar in här så kommer jag skriva mycket om mina sjukdomar vilket är bipolär, post traumatiskt stress syndrom med djup depression. För ett tag sen låg jag tvångsinskriven på psyket för ett självmordsförsök som var nära att "lyckas" - käkar en del psykofarmatika för att balansera upp mig. Vore vänligt ifall ni ville lämna någon uppmuntrande kommentar, känner mig lite ensam för tillfället.

Ingen som vill ha en bättre begagnad kille som alltid ställer upp och som gillar att kramas? hahaha ;)

Jag kommer alltid undra varför du plötsligt ansåg att jag inte skulle ha den styrkan som krävdes för att hålla oss båda uppe trots att det är vad jag har gjort sedan den dagen vi möttes. Kan man anta att det var mina brister i slutändan som knäckte dig? Men istället för att ta den diskussionen och arbeta för att förändras tog du en annan stig.

Jag upptäckte för ett tag sedan att mitt beteende var abnormt och det orsakade stor ångest, oro och en tyngd på dina axlar du aldrig skulle ha behövt bära men jag sökte hjälp - varför var detta inte en möjlig väg för dig undrar jag, var jag inte värd att slåss för? Måhända att jag är blind men jag kan inte komma ihåg att du försökt möta mig halv-vägs i vårat förhållande när det kommer till att vara ärlig mot varandra utan du har i praktiken gjort allt du förmått för att undvika konfrontation, du blev medberoende till mig istället för din fader. Du skyller din isolation på mig fast både du och jag vet att du själv valt den precis som jag valt min, alla människor har ett eget ansvar för vad som sker i sitt liv och att du valde allt som du gjorde i förhållandet får ligga på dina axlar.

Med det sagt kommer jag alltid minnas dom fina stunderna; när vi i gamla stan satt vid kajen och åt glass i solsken, picknicken i bagarmossen mitt i vintern, när vi slängde sopor under grannens balkong för att vi inte hade för att värden inte gett oss nycklar till varken port eller grovsoprum. Första natten i den nya lägenheten när vi kröp ner i sängen och framtiden tycktes ljus min ängel med svart gloria, varje natt när du sov kramade jag dig hårt för att du var mitt ankare i stormen av det hemska i mina tankar.

Det som varit kommer aldrig komma tillbaka men jag hoppas du behåller dom bra minnena och kastar bort det dåliga.
Livet är kort och om 50 år är vi båda döda och glömda av de levande, allt jag ville var att få bli gammal med dig.

I slutändan önskar jag dig ett lyckligt liv där alla dina drömmar uppfylls för du förtjänar det